måndag 12 september 2011

I'm getting there

Nu är den borta för evigt. Tror inte att jag kommer att sakna den direkt. La liksom inte ens märke till den när den var där. Känner lite att vårt förhållande aldrig riktigt hann utvecklas till något som betydde något liksom. Bye bye blindtarm, bye bye.

Mår okej efter omständigheterna. Har verkligen haft en upplevelse, en som jag kanske inte hade valt i första hand.. Det uppkom lite komplikationer under operationen, då blindtarmen gick sönder när de tog ut den. Därför är jag ännu inte helt återställd, utan det tar lite längre tid. Pappa, min hjälte, bokade flyg samma kväll som jag blev inlagd och kom morgonen efter. Han kom precis i rätta tiden, och vi hade en timme tillsammans innan jag åkte in för operation. På grund av omständigheterna fick jag ligga kvar på sjukhuset i 4 dagar för att komma igång igen. Nu är jag i alla fall hemma, och jag och pappa fick ändå en fin vecka tillsammans innan han flög tillbaka hem igen, idag måndag.

Jag vill ta tillfället i akt och verkligen tacka er alla som har visat så mycket kärlek och omtanke till mig nu när jag hade det som sämst. Ni gjorde mig frisk snabbare.


tack, jag saknar er <3

5 kommentarer:

  1. Fina Hanna! Älskar dig! <3

    SvaraRadera
  2. Ha det riktigt bäst nu älskade Hanna!

    SvaraRadera
  3. Skickar en stor krya-på-dej-kram till dej Hanna! Hoppas du snart känner dig helt bra igen! Det var ju verkligen inte denna starten man önskade dig, men om man tänker på att du gått igenom det värsta nu, så har du bara en massa roliga saker att se fram emot! :) Fortsätter att be för dig och för en fin fortsättning i London!
    Stor Kram

    SvaraRadera