fredag 30 september 2011

Oxford Str**t

Häromdagen såg himlen ut så här:

Det firar vi med lite SHOPPING!



Min vinst :)

Jag har otroligt blandade känslor inför Oxford Street kan jag säga! Denna världskända gatan har begåvningen att ta musten ur än. Man kan åka dit med väldens bästa humör, och sakta men säkert så dödar oxford street detta glada humör.
Antar att man ändå får se detta på ett positivt sätt, kan ju nu stolt kalla mig för en äkta London-bo, då jag inser mer och mer hur mycket roligare det är att shoppa på andra ställen! :)

Men Forever 21 (<3) kommer alltid att ha förmågan att, trots stressen man känner inför Oxford Street, få mig att komma tillbaka!

88 pund lättare och rikare i kläder begav jag mig hem. På lite sämre humör, men ändå glad! :)

Loooooovee Panzo

Breakfast at Tiffany's

Har idag haft äran att käka frulle med två au-pairer här i Crouch End. Franzi från Tyskland och Josephine från Danmark. Började på ett franskt café där jag åt en baguette och drack en jordgubbsmilkshake, och gick sen vidare för take-away coffe på Starbucks. Tog med kaffet till Priory Park där vi satt och filosoferade om ekorrar och lärde oss att prata Tyska, Danska och Svenska. Kommer att vara flytande i flera av världens språk när jag kommer hem om ett år verkar det som! :) 2-night? Dinnerparty with Emmy!

Love Hanna

Franzi

Josephine

New Style



Primark är bra att ha! Har nu införskaffat mig en ny jacka, ett par skor och en väska, allt detta till priset av 40.90 pund - 417.96 kr. Det tyckte jag va kul! :) Så här kan det se ut då.



söndag 25 september 2011

Bye, Bye Espressohouse


En favorit har blivit att gå in till Crouch End, beställa en frappe/latte/islatte och en ham and cheese croissant, och sitta och läsa en bok! Har man 6 timmar fritt på dagen får man allt ta och hitta saker att göra! Starbucks får fem av fem toast!

onsdag 21 september 2011

"London baby"

Vill ta tillfället i akt och uppmana folk att komma hit och besöka mig i storstaden. Anledningen till detta är att jag tog med mig böcker från Landskronas Stadsbibliotek, vars lånetid snart går ut. Tar nu glatt och friskt emot förslag på besök! :)

För övrigt delar de ut sådana här på Oxfordstreet. Vad kan man säga? Som Andrea kanske; "It's London baby!" :)

tisdag 20 september 2011

Madame tussuadse...,, whatever

Finally!! Väntan är över. Alla år av tjat som mamma och pappa har fått stå ut med kan här med tystas! Idag har min törst blivit släckt! Jag har idag fått besöka Madame Tussauds. Jippijajaaaaah. Offret som fick äran att följa med mig? Martin Tell.

Nu känner jag ändå att jag kan lämna det här med Madame Tussauds bakom mig. Visst, det är kul att mingla runt med kändisar, men jag menar.. det är crouch end jag bor i. Här tydligen kryllar det av dem :)

Efter att ha insett att om London Tour Busses inte ens vågar avslöjar priset på sina tours på broschyren, är det antagligen overpriced, så åkte vi till Oxford Street för att äta lunch. Där hittade vi en Pizza Hut där vi kunde mätta vår hunger. Efter det var det dags att ta tuben hem för att hämta upp flickorna från skolan och ge sig ut på playdate i Priory Park med Josephine och hennes skyddslingar. Efter en tidsperiod av ungefär 3 Björnes Magasin avsnitt begav vi oss hem för middag som JAG lagade. Det var skräckinjagande att laga mat till hela familjen för första gången. Men bra blev det. Börjar få koll på det här med gasspis. På menyn? Kyckling, bönor, Coleslaw och Pita!

ME AND MY HOMIES:

Ändå snyggast...

Jag och min man

Martin och idolen Miley Cyrus


Tjenixen kära käraste / The Hanna

måndag 19 september 2011

i'm not alooooone!

Igår anlände Martin Tell till storstaden! Detta firades med promenader, hotell-letande, pizza-party och både underground och overground.

On the way

Finns det inte tillräckligt många stolar..

Hamburgare, köp en och få en extra för en pund.
Fattiga studenter och barnflickor tackar och tar emot!

Glad att inte vara ensam i storstaden! Imorgon står Madame Tussauds på schemat! Let's do this!
Kram from the Hanna

fredag 16 september 2011

getting my style on

Om man inte är frisk får man helt enkelt lura sig själv att man är det! Proppad med paracetamol och strepsils har jag varit på äventyr in till Crouch End för att handla nödvändigheter som shampoo, balsam, nagelfilar, tops, halstabletter och en pincett!



såhär bra mår jag ;)


Depend nailpolish from le Sued!


Lätt coolaste plåstret jag har haft!

torsdag 15 september 2011

putting it behind me

Nu ryker styngnen klockan elva. Sen lämnar jag allt som börjar med ordet sjukdom
bakom mig, och så omvandlas den här bloggen till vad den egentligen skulle handla om

HANNA DOES LONDON!


onsdag 14 september 2011

äter fortfarande ägg till frulle....


luuuuuring

faktiskt världens allra finaste

Om man, som jag, har otur att gå på ett minfällt av sjukdomar, utan turen på sin sida, kan det vara bra att ha "faktiskt världens allra finaste". Nu undrar ni kanske, vad menar hon med "faktiskt världens allra finaste"? Låt mig förklara.

"faktiskt världens allra finaste" kan vara många saker. I mitt fall har det varit Min familj Mina vänner Mina släktingar Min londonfamilj.

låt mig vara helt ärlig. Jag har gått igenom lite av en kris här den senaste veckan, men jag kan nog ärligt säga att jag har aldrig känns mig så älskad förut. Jag hann inte ens posta på facebook att jag var inlagd innan 7 uppmuntrande meddelanden hade trillat in i mobilen. Och jag har aldrig behövt vara ensam, då pappa, min hjälte, kom flygandes (literally) och stannade med mig i en vecka. Hur sjukt är inte det?+ att jag har den finaste värdfamiljen man kan ha, som varit där för mig hela tiden och uppmuntrat och tagit hand om mig.

Jag är lycklig för facebook i mobilen. Så många meddelanden jag har fått av alla fina! jag är verkligen så lyckligt lottad!
Tack alla som sagt saker i stil som;
Tänker på dig Hanna!
Krya på dig söt-lök!
Du klarar det! Inget stoppar Hanna!
Get well soon ♥
Gumman! Nu blir allt bra!
Tänker och ber för dig♥ kram
you´re pure awesomeness. love!
Heja Hanna!
Hanna. Vi tänker på dig! Kamar från oss alla! ♥

Om man nu har riiiiiktigt tur, så har man även en fantastisk mamma som skickar ett paket som kommer fram med superduperfart och landar i brevlådan precis när man har blivit sjuk igen. Detta paketet ger än styrka!! Det kan inehålla något som liknar det här;

Gos-pyjamas som luktar mamma

Smått och gått

måndag 12 september 2011

I'm getting there

Nu är den borta för evigt. Tror inte att jag kommer att sakna den direkt. La liksom inte ens märke till den när den var där. Känner lite att vårt förhållande aldrig riktigt hann utvecklas till något som betydde något liksom. Bye bye blindtarm, bye bye.

Mår okej efter omständigheterna. Har verkligen haft en upplevelse, en som jag kanske inte hade valt i första hand.. Det uppkom lite komplikationer under operationen, då blindtarmen gick sönder när de tog ut den. Därför är jag ännu inte helt återställd, utan det tar lite längre tid. Pappa, min hjälte, bokade flyg samma kväll som jag blev inlagd och kom morgonen efter. Han kom precis i rätta tiden, och vi hade en timme tillsammans innan jag åkte in för operation. På grund av omständigheterna fick jag ligga kvar på sjukhuset i 4 dagar för att komma igång igen. Nu är jag i alla fall hemma, och jag och pappa fick ändå en fin vecka tillsammans innan han flög tillbaka hem igen, idag måndag.

Jag vill ta tillfället i akt och verkligen tacka er alla som har visat så mycket kärlek och omtanke till mig nu när jag hade det som sämst. Ni gjorde mig frisk snabbare.


tack, jag saknar er <3

söndag 4 september 2011

En väääldigt lång helg..

Igår hade jag hunnit sova i två timmar innan jag vaknade med världens magont.. Trodde först att jag drömde, antar att jag hade lite feber också, då jag hade väldigt svårt att skilja dröm från verklighet. Till slut vaknade jag i alla fall upp helt, och trodde att jag skulle dö! Sprang in på toa eftersom jag utgick ifrån att jag hade fått magsjukan eller något liknande. Fick kontakt med mamma i Sverige tillslut och vi smsade med varandra. Tänkte att det kanske var på grund av att jag hade ätit massa chips, och att magen var så ovan eftersom jag inte ätit kolhydrater på en vecka. Sprang ner och tog en samarin för illamåendet och en tablett för magknipet och kunde efter någon timme somna till igen.

Vaknade en och en halv timme senare och insåg att det hade blivit ännu värre. Efter några timmar och många om och men så ringde jag upp en doktor, som sa att jag skulle dricka mycket vatten och äta frukt och grönsaker och ta en paracetamol för magen. Skulle tydligen hjälpa att lägga en värmeflaska eller något på magen också. Gick och tog en tablett och satte på Kalle och Chokladfabriken på tv:n men antar att all choklad fick det att vända sig i magen på mig, och fick rusa upp till toaletten för att.. ja, ni vet! Men det var inte alls någon lättnad i att spy. Brukar ju alltid känna sig bättre efter att man har fått "lätta på trycket" lite, hehe. Nej, istället började det bränna i magen och göra ännu ondare än innan. Pratade med mamma och pappa som sa att nu är det dags att åka in. Kan inte beskriva den paniken jag kände. Sån himla otur man kan ha asså! Första veckan i ett annat land, att bli så här sjuk + plus att min värdfamilj inte var hemma. Tur ändå att jag hade en kompis i huset. Ringde upp sjukhuset igen och fick en tid hos en doktor två eller tre timmar senare, om jag minns rätt. Blev bara värre och värre hela tiden och när Ammar till slut kom och hämtade mig för att köra mig till sjukhuset hade jag redan hunnit somna på toagolvet, sittandes, för att varje gång jag la mig ner kändes det som att någon högg en kniv i magen på mig.

Väl på sjukhuset klämde han mig lite på magen, ställde några frågor och tog ett test. Efter det kom han fram till att jag led av vätskebrist. VÄTSKEBRIST??? Han skrev ut lite tabletter för magontet och sa att om jag fortsatte spy så skulle jag åka till Akuten. Efter det sa han bara, "vi är klara här, du kan gå". Fick ingen direkt klarhet. Visste inte att man kunde ha så ont av något så enkelt som vätskebrist. När vi kom hem tog jag två tabletter, drack ett glas vatten och somnade så fort jag la mig ner. I mina drömmar i natt har jag haft ont längst ner i magen, typ som mensvärk, och då jag vaknade var det fortfarande kvar. Antar att det kommer ta ett tag tills jag är helt återställd, men jag kämpar på, liggandes i sängen. Det gör helt enkelt för ont för att stå upp.

Saknar er alla.

fredag 2 september 2011

Vettigt och Vackert

Har du en blogg, twitter, facebook! Dela denna videon så att fler få se den. Den kanske inte berör dig, men den kan beröra någon annan.


Helt fantastiskt....